Henrik Jäderström – En servicetekniker som samlar på upplevelser

Att stå stilla och trampa är inget för honom och de bästa arbetsdagarna är de som är långa och fyllda av problem som måste lösas. Möt Henrik Jäderström – en servicetekniker som jobbar med processvatten till vardags och med bergstoppar på ledig tid.

Vad jobbar du med?

På mitt kort står det servicetekniker inom processvatten och det är väl en ganska bra beskrivning. Jag håller på med allt ifrån logistik på vårt lager och att skeppa iväg laster till kunder i hela Sverige, till att besöka och serva kunder. När jag gör kundbesök så han det handla om alltifrån att leverera kemikalier och hämta vattenprover till att utföra service och leverera en rapport. Jag sitter också en del på kontoret och skapar fakturor och gör den typen av pappersarbete. Man kan säga att jag sköter hela kedjan själv och så ser det ut för alla i vår arbetsgrupp. Vi är just nu fyra som jobbar med processvatten inom Enerco och alla jobbar självständigt. Två av oss utgår ifrån Hofors, en ifrån Örebro och en ifrån Helsingborg.

För den som inte har koll – vad är processvatten?

Processvatten är vatten som cirkulerar i en process. I en panna som producerar ånga, till exempel, rör sig vattnet i en process. I alla slags system är det viktigt att vattnet är rent och håller rätt pH-nivå. I exempelvis en panna är det viktigt att vattnet inte är korrosivt, det vill säga framkallar rost. Därför måste vattnet behandlas och där kommer vi in i bilden. Vi levererar kemikalier, tar prover på vattnet, tillhandahåller filtrering, ställer in dosering och installerar doserpumpar. Vi servar och underhåller vatten i både pannor, kyltorn och slutna system, allt för att processerna ska fungera optimalt och kunderna ska slippa dyra reparationer och produktionsstopp. Vi ser helt enkelt till att de har ett bra vatten i sina system.

Vilken av dina arbetsuppgifter gillar du bäst?

Jag gillar jobb som verkligen gör skillnad. När man kanske rengör ett kyltorn med syra och det tar en hel dag. Då kan man åka därifrån och veta att kunden märker skillnaden och är riktigt glad. När man hämtar vatten och levererar kemikalier har man också gjort skillnad, men det syns inte lika tydligt. Jag gillar också när det är lite avvikelser på ett system, så att man måste lösa problem. Det är intressant. För kundens del är det ju såklart inte kul att hamna där, och självklart vill jag att kundens vatten ser bra ut hela tiden, men jag gillar när det händer saker.

Hur kom det sig att du började med processvatten?

Jag gled in på en räkmacka, kan man säga. (skratt) Nej, men det var en ren tillfällighet. Jag började som praktikant på GR Sanering i Hofors 2001, blev fast anställd 2002 och jobbade där som sanerare i många år. När GR senare blev Coor Service Management hyrdes jag under en period ut till Falun och jobbade som fastighetstekniker på en fabrik där. Där skötte jag hela fastigheten, alltifrån tak och el till vatten och ledningar. Där var jag i nästan två år innan jag sedan hyrdes ut till Sandvik på ett liknande uppdrag. Sommaren 2017 blev jag uppringd av Torbjörn Eriksson som jobbar med processvatten på Enerco och som jag känner sedan tidigare. Han hade mycket att göra, behövde en medhjälpare och frågade om jag var intresserad. Och det var jag. Så hösten 2017 började jag på Enerco och med processvatten.

Vad visste du om processvatten då?

I stort sett ingenting. Jag hade hållit på med kemikalier på saneringen och jag hade ju jobbat många år inom industrin, så en del hade jag ju snabbat upp. Men jag hade ingen utbildning för det. Jag har gått gymnasiet med el-inriktning. Det var det jag hade med mig. Men jag tycker att det bästa sättet att lära sig på är att göra och jag har lätt för att kasta mig in i nya saker. Learning by doing, som man brukar säga. Nu har jag jobbat med det här i tre år.

Hur trivs du?

Jag trivs jättebra på Enerco. Jag gillar friheten, att man får ta mycket eget ansvar. Jag har egna kundkontakter och lägger upp dagarna mycket som jag vill. Det ger en slags drivkraft. Jag vet att det är jag som har ansvar mot kunden, i alla lägen. Då är det lätt att ställa upp lite extra. Man får ett direkt kvitto på att kunden blir nöjd. Därför blir det också mycket ge och ta. Jag har jobbet i tankarna även när jag hemma, men det är på ett bra sätt.

Hade du något drömjobb som barn?

Nej, faktiskt inte. Jag har alltid gillat berg och fjäll, men att jobba med sånt är jag för gammal för nu. (skratt) Men jag klättrar på fritiden och det intresset har alltid funnits. Varje gång jag ser en bergstopp så tänker jag ”dit upp vill jag”. Det har jag nog fått från min pappa. Varje gång vi reste till fjällen skulle han upp på alla berg han såg. Jag gick med i Gästrike Klätterklubb för 13 år sedan. Då hade jag läst en bok om Göran Kropp som heter 8000 meter. Då väcktes tanken om att ta någon alptopp. Jag gick med i föreningen och fastnade för klippklättring. Sedan dess har jag klättrat på en hel del klippväggar på spridda platser, bestigit Norges högsta och Sveriges högsta berg och nu planerar jag för att ta Europas högsta. Det är Elbrus i ryska Kaukasus, 5600 meter högt. Men det är en vulkan så den är inte så brant och tekniskt krävande. Förhoppningsvis kan jag göra det om två år, det är ett mål jag satt upp nu.

Det låter som en stor utmaning?

Det är det absolut och det är kanske därför jag gör det här. Det är en prestation att ta sig upp och då blir upplevelsen när man är framme ännu starkare. Konstigt nog tänker väldigt många människor mest på riskerna med klättring. Men jag håller med om det som äventyraren Fredrik Sträng brukar säga: ”Man ska inte bara överleva livet, man ska leva det”. Det betyder inte att man måste göra en massa farliga saker, men jag vill göra saker jag kommer ihåg. Det är mitt livsmål. Jag tror inte man ligger på dödsbädden och tänker på vilken fin bil man hade eller att man hade en storbilds-TV. Det är sakerna man gjort som kommer att ha betydelse, därför vill jag samla så många upplevelser jag kan.

Apropå mål framåt – vad gör du om fem år?

Jag hoppas att jag är kvar här på Enerco Industriservice, att jag har lärt mig i fem år till och har ännu fler kunder. Jag vill inte stå stilla och trampa på samma ställe och därför passar det här jobbet mig. Det finns så mycket utvecklingspotential här att det inte finns något tak. Jag kan lätt tänka mig att jobba här tills jag går i pension. Jag tror inte jag har haft något jobb förut som jag har tänkt så om. Men så känner jag faktiskt här.